#mys

Jag har fått provköra livet som lärare lite den senaste veckan genom att ha påsklov! Har egentligen min tredje VFU (praktik) på en gymnasieskola, men när eleverna fick lov fick vi också det. :))) 


Det har varit så fint att vara ledig med lillfamiljen ett tag. Önskar att vi kunde vara hemma tillsammans jämt. Det har varit så svårt och körigt den här vintern och våren, men nu börjar det ljusna lite. 

Bildbömb:

Förra helgen åkte Erry och jag hem till Tranemo. Mysets mys. :')
Mamma erbjöd sig att ta hand om börnet lördag-söndag. Om jag sprang ut till bilen och åkte till Amanda? Ja. Hon och Andypants har köpt ett fantastiskt fint hus i Uddebo och det behövde jag såklart inspektera. Det passade alldeles ypperligt för att ligga i hög, prata hemlisar och kolla på skräpig TV. Högsta betyg!
Wille var där. Skönt, då kunde jag stilla min hundabstinens.
Grinade en skvätt när Amanda hällde upp ett varmt bad och ställde fram götta en masse åt detta gamla mähä. Jag fick marineras i badet och läsa medan hon gjorde middag åt oss! <333 Förtjänar ej denna person.
Vi köpte en ny matta häromveckan, kul för oss!
Minstingen gillar'n.
Bra matchning. Silver + silver = sant.
Nytt favvoläppstift: Kat von D's Everlasting liquid lipstick i färgen "Outlaw". Ny hårlängd också, har för fan klippt av 2 dm!! #kämpa
Igår kom mamma och pappa hit. De sov över för första gången sedan Måns och jag blev ihop!
Den lille Picasso.
Pappa hjälpte mig att borra upp min gamla Stringhylla. Jag har velat ha en slingrig växt klättrade runt köksfönstret sedan forever, och nu har jag äntligen fixat det. Det tog ca 5 min. :))))
Vill sitta här och dricka kaffe hela dagen, kan jag bara få göra det??
Lille tuten.

Biverkningar

Jag vet att jag egentligen bara borde vara tacksam och glad över att mina mediciner verkar fungera för tillfället. Jag har inte ont i magen och har inte kvar de jobbiga problemen som i princip styrde mitt liv för några veckor sedan. Tack för det, kortison och Asacol.

MEN! Alltså, biverkningarna... jag kan ta att jag lägger på mig en massa vätska och att jag därför kan pendla mellan två olika storlekar på en dag, att händerna och benen är svaga och skakar, att jag har domningar i munnen och att jag är speedad på natten och därför sover mellan 3-5 h/natt. Det är svinjobbigt, men jag tar gärna det. Håravfallet däremot... jävla helvete, vad ledsen jag är för att det har kommit tillbaka.

Jag hade problem med diffust håravfall från ca 2010-2013 och mådde så fruktansvärt dåligt av det psykiskt. Jag PALLAR inte att det kommer tillbaka nu när jag redan mår dåligt. 

2 av mina 3 mediciner har håravfall som en ovanlig biverkning, men enligt sjuksköterskan på mag- och tarmavdelningen kan man också få håravfall av ulcerös kolit. Såklart man kan. Helvetes piss.

Håravfallet har börjat på precis samma ställe som förra gången. Har tappat sjukt mycket på bara två veckor. På den här sidan var det liksom tjockt innan jag lades in på sjukhus.
Och hårkvaliteten har förändrats på bara en vecka. Det ser inte ens ut som hår längre, utan snarare en blandning av svinto och spindelväv. :( Precis som förra gången. Ska klippa av det nästa vecka.

Grönt e skönt :))))

Fram tills jag var ca 24-25 var jag fullständigt ointresserad av växter. Jag hade några i plast (!!!!) från Ikea, och ibland hade jag någon sorglig orkidé som jag fått i present och som inte ville överleva min "ömma" vård. Jag mördade t o m kaktusar.


Jag fick dock dille på pelargoner efter att ha fått några sticklingar av Måns mamma, och efter att ha lyckats övervintra, beskära, och föröka dem blev jag mer och mer intresserad. Efter att Malin bjöd in mig till gruppen Växtgäris på Facebook för några månader sedan har intresset nästan blivit ohälsosamt. I Växtgäris är bara tjejer och icke-binära välkomna och stämningen är bland det finaste jag varit med om! Folk är så snälla, omtänksamma och hjälpsamma att jag kan börja grina bara av att tänka på't. :') Jag har själv fått hjälp och tips om ohyra flera gånger (ohyra = min skräck. "Ullöss" har samma klang som "Voldemort" i detta hem). 

Här är några av mina favoriter. Jag pysslar med dem varje dag: sprayar, duschar, vänder krukor, tar bort torra blad, pratar med dem, klappar dem... ok, jag behöver spärras in. 

Vardagsrumsfönstret var med här nyss, men skit samma: det innehåller, från vänster: calathea musaica, en silverranka, två elefantöron, en radiatorört och en monsterastickling från min stora moderplanta. En stickling av gullranka i ampeln och till höger om fönstret står min ljuva calathea medallion.
Till vänster har vi monsteramamman och till höger min nya bebi!!
En Philodendron Xanadu. <333 Min mamma gav oss den för att vi har haft det så tufft det senaste.
😍🌱
Sexy silverranka. Längtar tills den blir frodig och stor så att jag kan ha den i en ampel.
Finns det några vackrare blad än de som sitter på calathea musaica? Nä, jag tror inte det.
Mitt näst största elefantöra fick slängas pga. fucking ullöss. Sorg. Inskaffade därför det lilla till vänster, och det till höger är en stickling från plantan som fick slängas. Radiatorörten, den randiga växten, är så fin och glittrar lite i silver.
Min gladaste gullranka! Den ska nog få klättra på väggen istället, den håller nämligen på att äta upp bokhyllan.
I kontoret/gästrummet vetter fönstret åt söder, vilket gör att det blir som ett brännande förstoringsglas. Här trivs nästan bara kaktusar. Paraplyaralian till vänster är jag inte så förtjust i, men kaktusarna är så fina! Särskilt den stora Euphorbian som Måns mamma gav mig i krya-på-dig-present. ❤
Mitt livs största växtkärlek: fiolfikusen Eva! Vi köpte den på Blomsterlandet i januari, när de hade 50% på alla gröna växter. Fair deal ändå med tanke på hur dyra inomhusträd är. Tyvärr var det smittat med ullöss, som spridde sig till fler av våra växter. :((( Det tog mig en hel dag att sanera växter, krukor, fönster, fönsterbrädor och väggar.
En maranta aka Moses stentavlor. Det är en sådan rar och charmig växt. På morgonen hänger bladen ibland som om växten är halvdöd, och samma kväll kan de stå spikrakt uppåt i givakt. Coolt!
I köksfönstret står en ficus moclame, citronfikus, som jag fick av Maja för några år sedan, en halvdöd suckulent, en stickling från mitt stora elefantöra, gullrankasticklingar och en forellbegonia. I ampeln hänger en crassula/paradisträd. Det var det om det! 🌱

Tomheten.

Vårt hem är så tomt utan Iso. Ingen svart liten tuss som möter en vid dörren när man kommer hem, ingen som snarkar i korgen när vi kollar på film, ingen som jagar efter Estrid när hon har en boll, ingen som hjälper till att städa genom att äta resterna kring Estrids stol... tomt. Jag ser henne i ögonvrån precis hela tiden och Måns hörde henne precis snarka till i korgen som står kvar. Hennes tomma matskål och vattenskål står också kvar, vi har inte orkat slänga dem ännu.

Imorse slängde jag hennes tandborste och tandkräm, och det gjorde så ont. Det kändes så definitivt. Jag hittade några bajspåsar i min jackficka, och det högg till i bröstet. När jag dammsög upp en liten tuss av hennes päls började jag nästan gråta. Det är de sista spåren av henne i vårt hem och jag vill spara precis allt. Det kändes t o m fel att tvätta handduken som vi använde till att torka hennes leriga tassar.

Älskade vän, min finaste valp, vad jag är ledsen att det slutade såhär. 

Att du aldrig mer kommer att följa med på våra äventyr, det vägrar jag att förstå.
Du och jag på din nionde och sista födelsedag. Tänk om vi hade vetat att vi bara skulle få ha kvar dig i tre fjuttiga månader till.
Hjärtesorg.

Sov gott, vår bästa vän.

Iso. Jag blev kär i dig innan jag blev kär i din husse. "Jag måste hem och gå ut med hunden, vill du följa med?", sa han. Det var mitt i natten, i februari 2011. "Vad är det för hund?", frågade jag, och när han sa "engelsk cocker spaniel", tänkte jag besviket: "åh, en tanthund". Inget kunde vara mer fel. Vi kom fram till lägenheten i Annedal, Måns öppnade dörren, och en liten svart kompakt bomullstuss sprang rakt in i min famn med en sådan kraft att jag välte. Sådan är du, min älskling. Sådan var du. En liten svart virvelvind. 

När vi var ute och gick frågade folk ofta hur gammal valpen är. "9 år". Så glad, kärleksfull, envis, och genomsnäll. För snäll för ditt eget bästa. När din lilla människosyster Estrid slet i din svans och dina långa öron lät du henne hållas. Aldrig var vi nervösa att du skulle morra eller bli arg. Det fanns inte i dig, inte en enda gång. 


Jag kan inte förstå att jag aldrig mer kommer att få hålla om din varma kropp och klia på dina stora hamburgertassar, aldrig mer få en illaluktande puss i örat och aldrig mer få ha dig traskande vid min sida. Jag tror inte att jag kommer över det här, min finaste vän. 

Tack för allt du har gett oss, så mycket lycka och kärlek. Våra 6 år tillsammans minns jag med värme. Du är älskad för resten av våra liv, lilla tuss. Sov gott, Isobel. 


Vår fina tjej är sjuk.

Det räckte inte med att en i familjen Larberg skulle bli sjuk i en autoimmun sjukdom. Igår var Iso så himla trött och hängig på kvällen, vilket hon kan bli ibland när hon har haft några intensiva dagar (hon har varit hos sin favorithundvakt). Imorse ville hon inte äta något alls, inte ens sitt bästa godis Dentastix. Hon ville inte dricka och hon var väldigt slö. Jag kollade hennes slemhinnor i ögonen och munnen och såg att de nästan var vita. 


Ringde till Blå stjärnan som bad oss komma in direkt, så jag och Iso hoppade in i en taxi och skyndade dit. Hon fick komma in först trots kö i väntrummet. 

Veterinären trodde först att det kunde vara en blödning i buken, men de såg inget avvikande på ultraljudet. De behövde ta blodprov för att kunna kolla hennes allmäntillstånd (blodvärde, njurar, lever, etc), men hon var så uttorkad att det inte gick att få ut något blod. Jag fick lämna kvar henne där (</3) för att de skulle ge henne vätskedropp och ta prover.

Veterinären ringde när jag hämtade Estrid på förskolan och berättade att Iso antagligen har IMHA: Immunmedierad Hemolytisk Anemi, en sjukdom som är vanlig bland cocker spaniels och innebär att kroppens immunförsvar bryter ned de röda blodkropparna. Det leder till anemi, blodbrist, och är anledningen till att Isos slemhinnor var så bleka.

Prognosen är sådär och behandlingen verkar väldigt jobbig. Hon ska ligga inne i flera dagar och förhoppningsvis klarar hon de två första och mest kritiska veckorna. 

Det känns skit. Jag orkar inte mer nu. 

This. <3 Estrid försökte muta Iso med favvogodiset, men hon ville inte ha.
De var så otroligt fina mot Iso på Blå stjärnan. Och hon var så svag. Fyfan, vad ont det här gör.
En person som har grinat väldigt mycket och en hund som har somnat i famnen.
Jag älskar dig, valpi, snälla krya på dig!

Ulcerös kolit

Jahaja. Nu är denna trasa hemma igen, sedan i måndags. Helgen var faktiskt helt fruktansvärd. Jag fastade och åt endast flytande kost hela lördagen och endast klara drycker (vatten och äppeljuice) på söndagen. Jag var så jävla svag och ömklig, fyfan. Eftersom jag skulle göra en gosig koloskopi på måndag morgon fick jag förberedas genom att dricka 4,5 l laxermedel på söndagen och 1 l på måndag morgon. Rekommenderar ej. 


Koloskopin i sig var ju vidrig trots lugnande och smärtstillande, men det var änna *fräckt* att få se sina tarmar på en skärm. Hej tarmludd och allt! Direkt efter undersökningen berättade läkaren att de är i princip säkra på att jag har ulcerös kolit, en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som jag gärna hade sluppit. Inom två månader, när tarmbiopsierna är analyserade, får jag ett säkert svar. Men ja, jag behandlas för UC nu, och hittills svarar jag mycket bra på behandlingen. Jag får äta mycket kortison och Asacol, en medicin som ska förebygga nya skov. 

Efter undersökningen fick jag genast gå till en sköterska som informerade mig om sjukdomen och medicinering. När jag gick därifrån kände jag att "ojojoj, vad det känns lätt i huvudet och oj, vad mina ben inte går att styra?". Tänkte gå fram till en kvinna och säga att jag höll på att svimma, men hann inte fram. Hade tydligen drasat ner i golvet (och samtidigt skyddat mobilen, my preciousssss), men slog mig i alla fall inte. Vaknade av att några läkare stod böjda över mig. Sjukt bra ställe att svimma på ändå! Fick rullas upp på gastroavdelningen igen för mat, och efter det mådde jag lite bättre. En sådan jävla genomjobbig dag var det, fyfan.

Det känns så sjukt att jag är sjuk; jag som typ aldrig ens blir förkyld och som t o m slapp vinterkräksjuka när Måns och Estrid hade det för några veckor sedan. Har svårt att identifiera mig med tanken på att jag ska äta medicin i många år, kanske hela livet, och att jag aldrig mer kommer vara "frisk". Sjukdomen brukar som sagt komma i skov, perioder, och mellan dem kan man må mycket bra, vilket jag verkligen hoppas att jag ska få göra. Fan.

Oh well. 'Tis what it is. Just nu är jag väldigt tacksam över att kunna leva nästan som vanligt igen. Jag kan äntligen äta, orkar busa lite med Estrid och slipper ha ont och ha en massa problem med magen. Jag mår lite sådär på grund av biverkningar av kortisonet, men de är ingenting i jämförelse med hur jag mådde för bara två veckor sedan. 

5 min kvar till koloskopi. Jag var ej kaxig, om man säger så.
Tillbaka hos min älskade familj! Erry var sjukt glad, som ni ser. Hon var så arg på mig när jag kom hem efter 8 dagar på sjukhus, hon bara skrek och slog efter mig när jag försökte kramas. Mammahjärtat: krossat. Som tur var gick det över mycket fort, och nu är hon gosigare än någonsin.
Min bebis (jo, hon är min bebis) och mina gröna bebisar. Från vänster: calathea musaica, forellbegonia, elefantöron, radiatorört och en stickling från min stora monstera. En gullranka i ampeln, också en stickling.
Och en av mina favoriter: calathea medallion. Blir så lugn och glad av att pilla med mina växter. <333
Kolla! Sminkad! Pigg! Tillbaka på Humanisten! Vackert blåmärke på armen efter ett sprucket blodkärl. Kommer fan få sövas om jag behöver bli stucken igen. (Vilket jag kommer bli mååånga gånger. Kul.)
När jag hade tråkigt på sjukan beställde jag nya kläder från Mönkan. Behövde något *kul* att se fram emot och inte bara tarmsköljning och sjukdom. Dessa blev mina nya favoritjeans!

Sjuklingen rapporterar

Wow, nu har jag slagit rekord i att ha blogguppehåll. Det känns konstigt att inte skriva ned vad som händer i livet efter att ha haft den här blöhrgen i så många år, och nu, när jag faktiskt har tid, vill jag skriva av mig lite. 


Det har hänt så sjukt mycket sedan i somras. Vackra, stora och lite jobbiga grejer. Jag har börjat plugga igen, Estrid har blivit ett stort kiddo som härjar runt med sina kompisar på förskolan Björnen om dagarna, mina älskade partners in crime Anton och Petra har fått sin lilla dotter Flora och jag har haft svårt att hålla ihop livet och plugget eftersom jag har blivit sjuk. 

Sedan i november har jag haft hemska problem med magen, men de senaste veckorna har det stadigt försämrats. I söndags, för 6 dagar sedan, åkte jag till akuten för andra gången på en vecka och fick läggas in på sjukhus. Läkarna tror att jag har en inflammatorisk tarmsjukdom som har härjat runt i magen lite för länge nu, och det har lett till att jag har slutat äta (har gått ner 7 kg på några få veckor, det är riktigt läskigt) och blivit bestulen på precis all energi (i söndags fick jag gå och lägga mig efter att jag hade duschat, jag var helt slut). Så, nu är jag på sjukan och får kortisonsprutor 2 ggr/dag, vilket har hjälpt riktigt bra på bara några dagar. På måndag ska jag göra en härlig koloskopi (seriöst, skjut mig så jag slipper), och efter det kan jag förhoppningsvis få en diagnos.

Jag är så himla lättad över att äntligen få hjälp, men också väldigt rädd inför undersökningen och en ev. diagnos som jag verkligen vill slippa. Försöker ta en dag i taget och tänka på annat, men det är lite svårt. 

Oh well! Nästa gång jag skriver är det säkert jul, ha det godt till dess! 

(Cannot resist en bildbomd, pass på!)

Lille förskoleungen! <3
Första dagen på inskolningen. Det var tufft i början, men nu älskar hon att vara där. :')
Jag har skaffat nya glajjer och en ny tatuering - älskar båda!
Det är inte bara jag som har varit sjuk. Med förskola kommer vinterkräksjuka, öroninflammation, influensa och vab. Jag förstår inte hur vi har lyckats få livet att funka, men det har fan gått!
Flora, gängets kaxigaste filur. Är så kär i detta lilla knott.
I julas firade vi för första gången tillsammans i Skåne. Här har vi ett bildbevis på Estrids totala kärlek för katter.
Mitt älskade älskade hjärta Måns. <3 Här sov vi på hotell Pigalle i januari, medan Erry var hos mina päron. Måns har varit en sådan jävla klippa som har roddat allt med Estrid ensam nu när jag är inlagd. Jag är så glad att det är just honom jag får vara med.
Nyååårs! En tid då jag fortfarande var någorlunda fräsch. Var nöjd med lillsminket och nykär i mammatatueringen. Det är mammas bil, en Citroën 2cv Charleston. Den är ett av mina finaste barndomsminnen.
Lol, no filter. Tog den här bilden när jag mådde som sämst, i måndags. Såg ut och kände mig som en hög med sopor.
#mys #mordor
Lite dropp till lille maggen! Jag var så otroligt stolt när jag övervann min nålfobi efter kejsarsnittet, men efter den här vistelsen är den tillbaka med råge. Jag är som en jävla femåring och kräver bedövningssalva varje gång jag ska stickas. Fyfan.
Kämpa på Sevvan och tarmen, det här blir bra!

Maj-juni

Att skriva ca 1 inlägg i månaden känns ju lagom. Det har gått från att vara något som jag behöver göra, som terapi eller för att tömma en snurrig hjärna, till att bli något som jag måste göra för att ens minnas vad jag sysslar med. 

Plus att jag fortfarande tycker att det är lite kul, när andan väl faller på. 

Oh well, här vare bilder! 

13 maj fyllde den här bilden, och vårt lilla frö, ett helt år. Sinnessjukt hur fort tiden går?!?! Tänk, på den här bilden hade jag precis blivit uppsprättad av ett fint läkarteam och hade bara känt Erry i några timmar. 


Födelsedag = öppna paket och leka med ballong i sängen. Fotade ej när hon började gråta av födelsedagssången. :))) 

Hon brukar inte gilla att åka vagn, men när man har ett decilitermått är det ändå helt okej! (Är det bara vår unge som ratar alla leksaker, men älskar skedar, tandborstar och olika typer av köksredskap?)

Två dagar senare hade vi kalas för den lelle struten! Hon hade tyvärr öroninflammation och blev rädd när det kom så mycket människor, så hon var inte aspepp i början. 

Amanda och Olivia var världens gull och hjälpte mig att göra tårtorna. <3

Paketöppning! 

Såpbubblorna blev en favorit direkt. (Tack Molla!)

Många promenader på kyrkogården har det blivit. Så fint! 

Och jag har växt upp och köpt en regnjacka. Kan inte minnas att jag har haft en sedan mamma köpte mina kläder? 

This. Min tjocka farbror till unge.

Gosbollen! 

En annan har funnit en foundation + concealer som fan slår favvon från Dior OCH är cruelty free!! NARS Creamy Concealer och Sheer Glow Foundation. Finns på Sephora. Treat yo'self!

Sommarbebis i pyjamas med korta ben + grönska utanför sovrumsfönstret = lajf. Det bor en flock skator i trädet. Jag hatar dem innerligt (även deras lilla unge). De lyckas alltid dra igång sin "lilla" kör lagom till Estrids nap och har väckt henne 3 ggr denna vecka. Och en morgon väcktes vi alla i svinottan av att en dum jävel försökte ta sig in genom vårt fönster som var lite öppet. Nästan så att jag hämtar bössan!

Min pappa och mamma var världens gull och kom hit för att sätta upp hyllor och sådant för några veckor sedan. Äntligen börjar hallen kännas mysig! 

Vardagsrummet också.

De här små dummingarna. <3333

Erry iklädd plagg som min morfar Johnny, som dog 1994, köpte till mig när jag var i Estrids ålder. :')

På Majornaloppisen köpte vi resväskan till höger. Växten ovanpå är också ett nytt inköp, älskar'n! 

Förra helgen hälsade Måns föräldrar på. Vi avslutade helgen genom att äta smarrig lunch på Gunnebo slott. 

Lilla struten ville gå själv. Och nu kan hon det också! 

Myshäng hemma hos Jossan och Hektor häromdagen. Det här var första gången de faktiskt lekte tillsammans och inte bara typ petade varandra i ögonen. 

Igår kom de här finisarna, Amanda och Andreas, hit för att äta middag, klämma på Erry och spela sällskapsspel. Så fint vare!!!

Puss!

Måste lägga upp denna bild också:

<3 x 74828163638292276

Hej sommar, kan du stanna för alltid?

Att komma tillbaka till Göteborg och mötas av en innergård som ser ut såhär är: <3333

Och att vakna bredvid denna är också: <3333

I söndags fick jag stressa in till stan och köpa sommarkläder till lille tuten. Kolla va fräck hon e!! 

Hon fick alltså en liten hatt. Gissa hur hon känner för den...? 

Jossan och Hektor var här igår. Sommarbebisarna kravlade runt i gräset (mest Erry, som vanligt) och tryckte i sig vattenmelon tills de storknade. 

Som sagt.

Jossan alltså. <3 Hon är så fin och bra med Estrid.

Igår kväll fick vi äntligen vårt bud från Granit. Det innehöll bland annat det här fina tältet som nu står i Estrids rum. Det är en tidig present från min mamma och pappa. :') 

Mattan är också ny; jag lövear den! Vi köpte samma modell, fast mörkgrå, till köket också. 

Tältet är så användbart. Man kan sitta där inne och borsta håret, bara för att nämna ett exempel. 

Fan, vad man älskar den där lilla gnomen ändå.

Paketet från Granit innehöll även en ny klädhäst till mig. Den är så mycket finare och stabilare än min gamla plastiga från Ikea. Den sistnämnda höll på att vikas på mitten av alla kläder. PS. Hur fint är det att ha ett träd precis utanför fönstret?! Jo, jättejättejätte! 

Idag var det supervarmt igen. Erry var hos tandläkaren för första gången (*hulkgråt*), om man räknar bort gången då vi fick åka till tandis för att hon vurpade och landade på tandköttet. Det blev blått. :( Meeen, hon har nu fyra ståtliga tänder, så det verkar ha gått bra ändå! Vi gick både dit och hem (Kortedala), en promenad på ca en nätt mil. Den där tishan luktar inte rosor längre, kan jag säga. 

Ikväll gick jag en promenad med min hårigaste kompis. Jag ville sitta i Redbergsparken och titta på solnedgång och utsikt, men det ville inte Iso.


Göteborg och sommar är med på min topp 5 över bästa saker i livet. 

Nu ska denna trötta hagga krypa ned i sängen bredvid bebichulo och Mård. Puss 

Finbesök, öroninflammation och vitsippor.

För att sammanfatta den senaste veckan som gått:

Förra veckan fick familjen Larberg fint besök av min lillebror Musse. Erry var så himla glad över detta! <333 

Tyvärr så har hon fått öroninflammation igen. Två gånger på tre veckor. :( Hon har så himla ont och skriker hela nätterna. 

Tapper ändå! 

Vårt vardagsrumsfönster är så fint och grönt nu! Och i tisdags pussade jag den här gooben hej då, för dagen efter skulle han till Berlin med jobbet. 

Själv åkte jag hem till Tranemo med den här lilla skiten. 


Igår sprang jag en runda runt Skvättebäcken, en plats där jag brukade leka när jag var liten (och hänga med kompisar + pussa på söta killar när jag var teen). 

På eftermiddagen firade vi Estrids första fölsis i förväg eftersom mammas hundallergi hindrar henne från att vara med på det riktiga kalaset hemma hos oss. Mammas kollega hade bakat en Babblarnatårta!!!

Huvudpersonen fick tyvärr inte smaka eftersom hon fick en allergisk reaktion mot ägg förra veckan. :((( Stackaren fick åka till akuten och få allergimedicin. Hon fick dock vaniljglass som kompensation och en kan väl säga att det gick hem. Tutens första socker!!! :') 

Vädret har varit helt fantastiskt de senaste dagarna! Idag packade vi in mormor och Erry i bilen och åkte på utflykt till Hofsnäs. Det är så fint där! 

Mommo. <3 

Alltså, pappa! Så gulli! :') 

Och mamma! <3 Erry är sjuuukt mammig nu, men min mamma duger nästan lika bra! 

Vitsippespam. Jag är en sådan klyscha, men det gick ej att låta bli!




Tänk, för ett år sedan visste jag inte ens vem du var och nu är du min största kärlek (Måns kommer förstås på delad förstaplats!).

Fin helg

Ja! I fredags kom Jossan och Hektor hit. Jag slängde ihop en grönkålspizza med blåmögelost (ca det bästa jag vet) och så härjade minisarna runt, som sig bör. Så jäla gulliga är de! 

Igår packade vi in oss själva + Anton och Petra i bilen och åkte till Marstrand. Det var ack, så fint, men oh, så kallt. Jag frös anklarna av mig, men var nöjd ändå eftersom jag ju fick hänga med mina allra bästa människor. <333

Idag fick vi ett fint spontanbesök av Mira och Gustav. Efter ett tag kläckte de den eminenta idén att vi borde åka på utflykt, så vi styrde kosan mot Tollered och Nääs fabriker, där vi käkade smarrig lunch. Estrid fick en egen portion pannkakor. :') Hon är så stor nu, det är helt sjukt??? På caféet gick hon faktiskt sina första stapplande steg (ett och ett halvt), det var så coolt! Vi ba skrek, haha.

Oh well. Det var det om det! 

Jag hade f.ö. en jävligt fin torsdag också. Kvälla spenderade jag hos Anton och Petra. Vi kollade på skräck och jag hann äntligen måla mina stackars vanvårdade naglar. Fick låna Pittens fina Essielack "Maximillian Strasse Her". 

Oooch som vanligt botaniserade jag bland hennes läppstift. "A Go Go" från Kat von D Beauty är neonorange och SÅ fint! Detta må vara världens mest osmickrande bild med oförlåtlig blixt, men jag bjuder på den. #ödmjuk

Jag var nöjd över att få pussa på Vjatjeslav också. Gullet! 

Fredag och mitt lelle börn slog sömnrekord och sov 1h40 min på förmiddagen. Rätt lyxigt om man jämför med för några månader sedan, då man hade tur om hon sov 15 min. 

Jossan, Heki och den sötaste blöjröva jag sett.

Där ser man vår nya matta med ju. Sticksig, men fin! 

<33333

Lördag och ett svinkallt Marstrand.

Erry var glad ändå, för hon fick ju hänga på sin favvo Anton som en annan galjonsfigur. 

Nöjd vare, ja! 

On a boat. 

Söndag! Mira och Gusten alltså, man älskar ju dem! 

Och den här gooben också! 

I helgen har Erry lärt sig om Skandinaviens däggdjur. Finaste postern, hon har fått den av Anton och Petra. 

Shamelessly posing. Det kan la en sleten gammal morsa får göra när hon har orkat kleta på sig sessigt läppstift? OBS, skoja. En ska aldrig skämmas över selfies! 

En random bild får avsluta detta inlägg. Snart når Härjy McHärj mina älskade bebisar, dvs. växterna - hur fasen ska jag få henne att låta bli dem?!? Hon hånskrattar bara åt en när man säger nej. :C 

Minisemester i Kivik.

Igår tog vi Hristos, vår lelle silverbil, till Lund. Idag åkte vi + Mårres familj (inkl. partners) till Österlen. Det är SÅ fint här! Vi åt lunch på äppelmusteriet, åkte vilse när vi letade efter Kivik Art (?), promenerade med Estrid på ryggen och åt mysmiddag på det jättefina vandrarhemmet vi bor på, precis vid havet. Gatt! 

Världens bildspam kommer här, sorry not sorry.




<3333 




Måns och hans systrar fick åka runt i den här ryggselen från Fjällräven när de var minisar. Idag fick Estrid sitta i den under vår promenad. Fint ändå! 

Vi gick förbi äppelodlingar...

Och gick uppför en brant backe.

Slagna hjältar.

Faith + 1. (Hoppas att någon fattar denna referens?)

The Larbergs. Jag och mina freaks. Älskar! 



Tänderna!!! Grinar 

Vi travade ned för backen igen.

Du och jag för alltid, hjärty! 

Sluuut!

Sedan senast...

... Har jag haft en, hittills, jävligt fin vecka. 

I söndags mötte jag upp Amanda i ett vårsoligt Haga, och tillsammans travade vi in på Hagabadet. Efter fem timmar kom vi ut igen, efter bad i olika bassänger, 50 minuter massage, samt inmundigande av den godaste brunchen i mannaminne. Jag överväger att sälja vitala organ för att kunna hänga där oftare. 

Hur peppade? Överpeppade.




Jag (som tydligen är 1.22 m kort, baserat på hur lång badrocken var på mig) valde 50 min hård behandlingsmassage för min dåliga rygg. Dra åt helvete, vad ont det gjorde. Men samtidigt skönt! 

<3 x 1000000000. Att få hänga en hel dag med denna gris, det var det bästa på länge. 

Den här bassängen var iskall, men snygg nog för att dokumenteras.

I måndags hängde jag och mitt lelle börn heeela dagen. Alltså, tänk att denna lilla gnom är vår?!? Och att hon har bott i min mage? Va?


Oklar pose, men Erry hängde på! 


Estrid har hängt med sin bästis Hektor också. :') Så jäla gulliga!

Errys första sandlådelek. Hon älskade det! <333 Literally, hon åt sand och pinnar. 

Nu blire spam, sorry not sorry. Dessa små gull, en får anstränga sig för att inte bita dem i kinden!

Jossan asså. Är så glad att ha henne i närheten! Det är så gatt att ba kunna messa spontant och fråga om de vill hänga med ut på barnvagnsrace. 

Hektor i mössan som min mamma har virkat (stickat??) åt honom. 

Man ser på dem att DET ÄR SKITKUL ATT GUNGA!!! 

Lelle älsklingen! 

Utsikten från vårt köksfönster. Jag gillar den mucho! 

Något annat jag gillar: coola filter på Snap. 

Faceswaps tröttnar jag aldrig på. 

Errys rum! I morse gick det knappt att gå in här eftersom det var proppfullt av flyttlådor och sopsäckar fyllda med kläder. Till slut fick jag ett ryck och ba packade upp allt i superspeed. Det är fortfarande mycket möbler och sådant som saknas i hennes rum (eh, en säng t.ex.), men så länge hon sover inne hos oss är det ingen brådska. Rummet ska målas om i sommar också, så vi sätter inte upp några hyllor och tavlor riktigt än. 

Avslutar med en självis! Har haft en så fin kväll på Ikea med snuttarna Anton och Petra. Köpte massa bra och fina saker, och efteråt köpte vi mat och åkte hem till oss för att äta. Och så äre vår också! Hurra! 

Nu bor vi i Bagaregården!

Ja! Varje lunchrunda, då jag släpar runt hund och bebis i vårt nya område, kommer jag på mig själv med att tänka "oj, vad jag trivs". Är så gla' över denna flytt! Vi har så mycket närmare till allt nu. Jag, latmasken numero uno, gick t.ex. till stan och hem igen häromdagen, utan att bli det minsta trött. 

Denna vecka har dock varit oerhört jobbig. Jag mår dåligt av att bo i ett stökigt kaos (vilket ju flytt är synonymt med) och så har Erry varit sjuk. Igen. En elak öroninflammation i båda öronen har lett till att hon har skrikit flera timmar varje natt. Stackars lelle tuten </3. Och stackars oss som inte har fått sova. Igår fick jag sådan migrän av sömnbristen att jag faktiskt kräktes. Heeeelt jävla fruktansvärt vare. Jag har verkligen glömt hur det är att sova i mer än 2-3 timmar i sträck. Det har typ inte hänt sedan jag var gravid? Sjukt. 

Aja, det var det om det. Imorgon ska jag och mitt hjärtas gris Amanda till Hagabadet och spaa oss!!! Fatta vad skönt!!! Månse gav mig ett presentkort på 1000 kr i födelsedagspresse och imorgon ska det omvandlas till 50 min massage. Det ska bli skön...t. 

Sista morgonen i Kortedala. Jag ryser av obehag när jag ser denna röra. Fy fan. Och kolla stackars Iso, så förvirrad av allt stök. <3

Sista Kortedalaselfien. #duckface

Framme i Bagaregården! Iso var lätt skeptisk, men verkar trivas fint nu.


Hjärty! 

Jag älskar att strosa runt på Östra kyrkogården. Trodde att jag skulle sakna Kvibergs kyrkogård, men den här är ju faktiskt ännu finare!

Och det här lilla marsvinet...

... har fått en ny kort frisyr inför våren. :') 

Jag har testat selfieljuset i nya köket. Resultat: väl godkänt. 

Alltså, när hon har ont... Breaks me heart. 

Att packa upp går såååå långsamt när man har en vild liten gnom i hasorna. Några rum börjar iallafall likna något nu!

På tal om vild gnom... Såhär pepp och glad var hon när jag vaknade med helvetesmigränen igår. 

Idag mår jag iaf helt bra, vi har promenerat och lagat mat med Anton och Petra (älsk älsk älsk <333), och jag känner mig väldigt väldigt glad. Hepp! 

Det närmar sig!

Idag är det måndag och på lördag flyttar vi. Tänk att vi bara ska bo i Kortedala i några få dagar till? Blows my mind. Det känns så himla jobbigt för denna nostalgiker (som dessutom har svåra problem med förändring), men samtidigt är det dödstråkigt att leva bland en massa flyttlådor, såatte... Nu känns det övervägande trevligt att flytta! 

Måns föräldrar är här och hjälper oss att packa, och i helgen som gick var mina päron här och hjälpte till. Det behövs verkligen, för någon (nämner inga namn, men hen är under 1 m lång) härjar runt så pass mycket att vi knappt får någon tid till att packa och städa. 

Mamma och Erry. <333

Pappa och skeptisk bebis. 

Och här har vi alltså mig och Den skeptiska bebisen! 

Tack för all "hjälp" den här veckan, Estrid - det har verkligen "underlättat"! 

PS. Är jag sjuk i huvudet för att min största oro gäller huruvida mina älskade växter kommer att trivas i nya läggan? Nä? 

Tiden går och saker händer.

Ja, hjälp. Nu är det typ vår och i vanlig ordning glömmer jag bort min lilla plats på www. 

Sedan jag skrev senast, i slutet av januari, har mycket hänt. Estrid har lärt sig krypa och att gå själv med gåvagn och kan säga enstaka ord (mamma, pappa, titta, lampa). Hon besitter en sjuk envishet (undrar vem hon har ärvt det från... *visslar*) och hatar t.ex. att sova. Det är synd, för jag råkar gilla att sova. Det är t.o.m. en av mina favoritsysselsättningar. Aja, det får en la göra i graven. :-)

:( 

Jag har dessutom börjat träna och ÄLSKAR DET?!? Vem fan är jag ens? Ok, det kan ha att göra med att det är egentid och egentid = lyx. Längtar efter att springa när jag inte har varit där på några dagar. Usch, slå mig, någon. Det känns iallafall stort eftersom jag tidigare har hatat alla former av aktivitet som går ut på att svettas inför okända människor. 

Något annat som har hänt är att vi har skrivit på ett kontrakt för en ny lägenhet i vårt drömområde Bagaregården. Det blir en flytt från en trea på 64 kvm till en fyra på 84 kvm. Erry kommer få ett eget rum (som jag längtar efter att få göra i ordning åt henne) och vi kommer få närmare till ALLT! Det ligger en hållplats från våra bästa pläpar Anton och Petra, 10 min promenad till gymmet och BVC, och vi kommer ha cykelavstånd till det mesta i våra liv. Vi är så jävla glada och tacksamma för att mammas kusin Pia ville byta lägga med oss. Kan knappt tro att en kan ha en sådan tur ens?! Flyttlasset går om några veckor och nu börjar jag, nostalgikern numero uno, bli blödig och känna att jag kommer sakna vår skruttlägenhet i Kortedala ganska mycket. Jag har ju ändå bott här i nästan 6 år. 

Blandade bilder: 

En solig fredag lyckades jag sminka lillögat i en brun sotning. Blev typ chockad eftersom jag är sämst på ögonmake. 

Jorå! 

Här hade jag sprungit 5 km för första gången sedan 2014 och var orimligt stolt över mig själv. Most def värt en svettig gymselfie. 

Minime. Önskar att jag hade 10% av hennes coolhet. 

Estrid och hennes nya kompis Hektor. Vi hänger med honom och hans mamma Jossan, min klasskompis, ungefär en gång i veckan och det är 110% mys. Förutom när Estrid knuffar Hektor, eller petar honom i ögat. 

Våra älsklingar! Den lille snälle till vänster och Härjy McHärj till höger. 

Vårt nya hus! Vi har utsikt över två fina innergårdar, which is naiz.

Iso träffade en fin engelsk mastiff igår. Iso väger 14 kg och mastiffen vägde 80 kg. Det är jävligt mycket hund!

Glad person med fancy nagellack: Essie "Leggy legend". 

Promenad i våra nya hoods. Denna park med utsikt över hela Göteborg ligger ca 5 min från vår nya lägenhet. Längtar till sommar, grill och Ginger Joe! 

Coolaste blåbäret jag sett.

Jag har aldrig stött på mitt ganska ovanliga namn förut; när jag väl gör det handlar det om en katt som slängts i soporna. 

Älskar att hänga hos Petra och Anton, för då kan man leka med Pittens smänk. Här: Everlasting liquid lipstick i färgen 'Echo' från Kat von D beauty. Lite slarvigt applicerat, men cüült.

Och Everlasting liquid lipstick i färgen 'Lolita II'. Mitt eget dock, en kan ju inte alltid snylta på Petra. 

Hjärty bland molnen. 

Det mysigaste i denna värld, hands down. 

Magsjukan från hell.

Ja, rubriken säger allt. Estrid fick en "liten" släng av magsjuka förra veckan, och den höll i sig i en vecka. Det här med att plötsligt väckas av att man får en kaskadspya över sig mitt i natta, det är något som jag ej kommer att vänja mig vid. Uhuhuu. 

Eftersom hon var så dålig och det var svårt att ta hand om sig själv samtidigt som man tog hand om den ynkliga lilla sjuklingen ringde jag grinande till mina päron som kom och hämtade mig. Har alltså varit i Tranemo från onsdag till söndag. Mina räddare i nöden. Eh, nu låter det som att Måns inte hjälpte till, men han var förstås på jobbet och sedan blev han också sjuk. 

Nu är i alla fall hela familjen frisk och papichulo Måns fyller 31 år idag!!! Min älskade fina goobe! :') Vi ska pussa sönder honom när vi kommer hem.

När den här bilden togs förra fredagen anade jag inte att jag skulle väckas av en spya samma natt. Tur var väl det, för då hade jag väl flytt till skogs. Mvh, emetofobi

Hela lördagen spenderade jag i soffan med en ledsen och sjuk leopardunge på bröstet. </3

Sedan blev yours truly också sjuk. Feber och ont i hela kröppa. Jag var tvungen att åka och hämta ett papper på jobbet ändå, så det var bara att slänga på lite smänk och *make it work*. Det går tydligen att polera en bajskorv! 

Framme i Tranemo och på bättringsvägen! Lägg märke till frippasyren, så djärv!

Vi åkte till Gislaved och storhandlade. Någon, nämner inga namn, went loco när hon fick sitta i shoppingvagnen. 

Så gla'! :') 

Vi har hängt lite med gammelmormor Elvy såklart. 

Och nu: friskheten själv! 

Hääääj...

Det var då själva fan att det ska vara så svårt att slänga ihop ett litet blogginlägg once in a while? Va? Sämst. Jag tycker ju egentligen att det är kul och det är ett bra sätt för mig att komma ihåg vad jag sysslar med. Har på riktigt fått grava problem vad gäller mitt minne, vilket gör mig nervös. När vi i höstas skulle åka till Tranemo, dvs. platsen där jag bodde från ålder 0 till 18, kom jag inte ihåg vägen dit?!? Jag har alltså kört till min hemby tusen gånger, men nu var vägen dit som bortblåst i min hjärna? Jag går även till fel hus här i vårt område någon gång i veckan. Spärra in mig innan jag går vilse i någon skog, tack. 

Annars då? Jorå. Det har varit en tuff höst. Att kombinera bebichulo, sömnbrist, skola, vänner, pojkvän och familj har varit jävligt jobbigt. Kanske är det därför min hjärna stänger av och glömmer viktiga saker, t.ex. var jag bor. Det mesta har dock gått bra i skolan. Jag hade en fantastiskt fin praktik (klart att jag ska bli lärare, vad oroade jag mig för?!), men att komma tillbaka till universitetet och plugga didaktiska teorier har fått mig att tappa all pepp för tillfället. Längtar till 18 januari, för fr.o.m. då ska jag och Erry vara lediga ihop ända tills i sommar!! :') Drömmen!

Erry har f.ö. hunnit bli 7.5 månad och fått sin första (hugg)tand. Hon kan nästan krypa och häva sig upp till stående, samt garva högt och titta på lampan när jag frågar var den är. Denna egensinniga och envisa person alltså, sicket underbart litet freak hon är! 

Om jag får tid och ork ska jag slänga ihop en liten sammanfattning över 2015, för det vore ju kul att komma ihåg det i framtiden, om man säger. Om mitt minne fortsätter svika lär jag ju t.o.m. glömma att jag fick en unge då.

Bildz:

Såhär trött och jävlig har jag aldrig varit förut. En får vara tacksam för att concealern är uppfunnen och täcker litelite av de mörka ringarna under ögonen. 


Concealer kan dock inte täcka vad som helst. Att ha atopiskt eksem i vintertid är ej kul...t. Jag har haft de jobbigaste eksemen evvah i hårbotten, runt ögonen och munnen, samt på händerna och halsen. Vill klösa ut ögonen med en gaffel när det är som värst. 

Estrid har levlat upp till sittvagn, vilket är mycket roligare än hon får det att se ut. 

Något som hände i höst var att den lelle personen i lådan döptes!

Den här synen är väl ändå det sjukaste: Petra, Anton, jag och Måns i en kyrka!! Det lär ju inte hända igen förrän vi styr upp ett dubbelbröllop. Som ni kan se var Erry, huvudpersonen, sur. Hon tjöt/pratade hela tiden och tappade mitt linsskydd i dopfunten. Jag sjöng och spelade f.ö. Håkans "Vaggvisa för flyktbenägna", för jag har alltid sagt att jag ska göra det om jag någonsin får en unge.

Varning för Erry-spam! 

Den här asså. <3

Hon har gått från att avsky bad till att älska bad. En liten knubbsäl som mor sin! 

Vi firade förstås lillejul i vanlig ordning. Detta var det femte året, sjykt! 


Mina nissar. 

Älskar denna, samt hennes boob. 

Första julen med Onkel Festrid var görmysig, men hon hade tyvärr feber p.g.a. tandjävel. Vi spenderade julen i Tranemo och åkte sedan ned till Lund. Först hann vi dock hänga lite med mina gymnasieälsklingar. 

Sen vare dags för nyårsfirande hemma hos Anton och Petra. Vi åt sjykt god mat, klappade katter och umgicks med fint fölk. Erry hade tyvärr hög feber igen, men höll ut like a trooper. 

Bild från dagens kalla promenad med lil' family. 

HEJ! 

Tidigare inlägg
RSS 2.0