VÅREN ÄR KOMMEN

...for now. En kan ju inte lita på vädret i Göteborg, men än så länge är det ba att tacka och ta emot! När jag och Iso gick på promenad innan var jag kaxig nog att ha på mig vårjacka och, hör och häpna, jag frös inte ett dugg?! Livin' la vida loca.

Aja. När en har avhandlat vädret som en duktig svenne kan en ju ladda upp några pics från förra veckan: 


Detta ljuva tryne fick åka till Lerum för att vara hos sina favorithundvakter. Måns kollega Anna är supergullig och ville gärna ha Iso torsdag-måndag eftersom deras tre små kids älskar det lilla lurvet: när de skjutsade hem Iso till oss på måndagen sa 4-åriga Ellen: "Iso och jag är kära i varandra". :') Who can blame her? Lookit dat face! (Någon mer än jag som får kämpa för att motstå en urge att bita hårt hårt i den där gosiga tassen? Ingen? Nähä ok.)


På fredagen, efter skola och jobb, åkte vi till Stockholm. Måns morbror med familj bjöd upp oss som en 30års-pressy till Måns. Så fint! På lördagen mötte vi upp Maja och Per i stan och gick till Moderna där Louise Bourgeois utställning "I Have Been to Hell and Back" visas för tillfället. Den här skitläskiga 9 meter höga skulpturen heter "Maman" och är en hyllning till Bourgeois mamma. Hade vårt framtida kid gjort en sådan här och sagt att den var inspirerad av mig hade jag ju ba: "tack.......... men nej tack. Freak.". 

Vi köpte två planscher från utställningen, och det här var en av dem. 


Maja och Per, sådana finisar! 


Per släpade t.ex. med sig denna stol utifall att den tjockaste i sällskapet (moi) skulle behöva sitta ned och vila. Jag blev helt tåris! :') 


Så jävla vidrig, men kul, bild. Jag försökte visa likheten mellan min kroppshydda och Bourgeois konstverk längst upp till vänster. Påfallande likt faktiskt. 


Stockholm är allt bra fint! Och efter att vi hade gått oss trötta på muséet åkte vi alla hem till Maja och lagade mat och spelade spel (dvs, de andra spelade tråkigt strategispel medan jag målade Majas och mina naglar med Chanellacket som hon fick av oss i försenad fölsispresent). 


På söndagen åkte Måns och jag ut till hans släkt som var i stugan på Ingarö. Det kändes som vår i luften, så vi gav oss iväg på en timmes lång promenad. Det var förstås mysigt, men jag ångrade mig efter ca 200 m då min kropp bara ville ge upp. Min rygg har kapsejsat helt nu, så nästa stopp får bli läkare och sedan massageterapeut. Jag har varit extremt lyckligt lottad med tanke på hur himla bra jag har mått under den här bebisbakningsperioden, men jag måste säga att det här med ryggen är sjukt jobbigt. Ska skriva salstenta i fyra timmar nästa vecka och har fasat för hur det ska gå när jag får ohyggligt ont av att sitta i ungefär 15 minuter. Som tur är kunde tentapersonalen fixa så att jag får stå vid ett höj/sänkbart skrivbord och skriva på dator istället. Hurra! 

Ja, och det var det om det!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0