Denna vecka alltså...

... den har i huvudsak genomsyrats av en sak: oro för den nyopererade hunden i hushållet. Fy fan vad Iso har mått dåligt, och fy fan vad hemskt det har varit. Vi har fått ta henne till Blå Stjärnan i ilfart två gånger, och först sex dagar efter operationen fick vi veta vad som var fel: hon tål inte tråden som den lelle valpmagen är ihopsydd med. Det låter kanske inte så farligt, men såret har sett helt vidrigt ut, hon har inte kunnat dricka själv på en vecka (bara slickat vatten från våra fingrar), och mått jättedåligt psykiskt p g a morfinet vi har proppat i henne.

Djur borde inte få bli sjuka, det är FÖR jobbigt. :(


Alltså titta vad det är synd om henne!!! Gråter nästan av att se henne såhär. 


Okej, får muntra upp mig med en lite trevligare bild, t ex en på min Mård i solen. 


I fredags åt jag tapas med mitt hjärtas fröjd Olivia! ♥


Vi har tydligen exakt lika god smak när det kommer till pölish: min hand (till vänster) är pyntad med Essie Sand Tropez, och Livans naglar är täckta med Chanel Frenzy som hon fick av mig i julklapp för några år sedan.


ÄLSKAR DAJ! ♥

 
Här har vi det senaste tillskottet i min ljuva vänskara: Tora. Hon är göllig som få, och som ni ser har även vi samma smak när det kommer till fashiönn.


I helgen fick vi ett snabbt besök av min lelle familj. Min fina pappa Björn fyllde år, hurra hurra hurraaa!


Vi är inte jättelika... eller det skulle möjligen vara de buskiga ögonbrynen då, men de har jag ju fuskat mig till med hjälp av ögonbrynsfärg, penna, skugga och gel. 


Lil mama. ♥ 


Härligt uppstyrd bild mamma fick till! Notera pappan i fönstret. :') 


Är så himla glad att vi tog tag i våra liv och fixade balkongen i somras, för den har varit lite av en sopstation sedan jag flyttade in här med Anton och Petra för fyra år sedan. Mammas hundallergi gör ju att hon inte kan vara inne i vår lägenhet, men på balkongen kan vi minsann hänga!


En annan har inhandlat en tröja som har kommit att bli en ny favorit. Den är hög i kragen, kort i midjan, och jäligt sassy. Läppstiftet har jag faktiskt fått av Anton, det kommer från hans förra jobb Forever Living!


Gullot Kristin fyllde år i augusti, och jag gav henne bl a min favoritbok i present: Kate Chopins The Awakening. Jag trodde aldrig att jag skulle vilja se den här boken igen eftersom den var ämnet för mitt livs hittills största ångest: C-uppsatsen. Men det hatet har lagt sig, och jag kan återigen se dess storhet (Bokens storhet, that is. Ej min uppsats, hehe).
Protagonisten Edna Pontellier är min all time favourite när det kommer till litterära karaktärer, hon e såattsäga *one tough cookie*. Det här citatet är det bästa i hela boken, tycker jag. Med tanke på att The Awakening publicerades 1899 är Edna ganska kaxig ändå! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0